Visar inlägg med etikett Ingenting. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ingenting. Visa alla inlägg
Jag har deklarerat. I god tid. Wow.
Ibland vill jag verkligen tala om för någon hur illa mina fisar luktar. Jag vet inte, det kanske är för att jag är uppväxt med två bröder?
Dagens insikt: jag tycker fortfarande inte om fil. Verkligen inte alls.
Jag jobbar dagtid nu. Går upp tidigt, trängs på bussen till jobbet och kommer hem vid kvart i sex igen. Somnar på soffan vid nio. Att vara en Svensson har varit lite av en dröm för mig, jag har tydligen inte så höga anspråk.

Jag ska nog fundera ut vad jag har för andra drömmar, och sen uppfylla dem också.
Tänk att kläder som får ligga orörda i garderoben i några år krymper så pass mycket. Underligt fenomen. Jaja, det får följa med ett par extra täckbyxor till Åre imorgon då. Ja, ifall de andra spricker halvvägs nerför nån backe alltså.
Mitt nörderi har nått helt nya höjder de två senaste dagarna, jag har suttit helt insnöad i milkshape 3d och egentligen bara brutit för sömn, toapauser och en jobbintervju. Jag återkommer när Fredrik har lyckats gräva ut mig därifrån.
Okej, jag är väl kanske inte så bra på att hålla löften. Om jag tänker efter så lovar jag faktiskt inte saker särskilt ofta. Men jag har varit bortrest och oinspirerad, så det kommer bilder någon annan gång. Kanske senare idag. På ankor. Vad annars?
Jag är ju ganska dålig på att helgblogga, mest för att jag oftast jobbar då. Men jag kommer tillbaka imorgon med sminkångest (tänk att man kunde ha sånt också..) och klädbestyr, för då vankas Teaterbarens julfest!
Jävlarimig vad mörkt det är ute idag. Det är ju som att solen inte ens har gått upp.
Jag har varit i Orsa i några dagar, spelat massor av spel, skaffat några nya hakor, sämre lever och mystiska utslag på högerarmen. Bilder kommer senare, först ska jag njuta av min stora säng.
Det kommer som en lika stor chock varje gång jag inser att någon jag kände när jag var liten har barn nu. Min barndoms kärlek, en av dem i alla fall, som det känns som jag var kär i i flera år fast det förmodligen var en månad eller så, är tvåbarnspappa. Det är fullkomligt sjukt. Sjukt! Att hans lillasyster som var en av mina bästa kompisar också har barn känns inte lika konstigt. Jag vet inte varför. Hursomhelst måste jag lägga mig i fosterställning och ålderskrisa nu.
Idag pysslar jag med ståltråd, bland annat. Jag vet inte varför, men lukten av ståltråd påminner mig om min pappa. Det är fint.
Sämst blogg, men jag har så mycket annat just nu. Eller ja, mycket jobb mest egentligen, mycket svackor, har inte fått kameran att fungera med den nya datorn än. Ja, sånt.
Då var värmen äntligen tillbaka och jag kan stoppa undan vårbootsen, igen. Fram drar vi sommarbootsen och långkjolen och så åker vi på söndagsutflykt till Ikea och köper nya kuddar eftersom våra är så gamla att man behöver tre för att det ens ska kännas som att man ens har en.
Idag ska jag JOBBA! JOBBA JOBBA JOBBA! Sen ska jag jobba hela helgen! Känns hur roligt som helst det här. Ont i fötterna kommer jag få men det kommer att kännas skitbra det också.
Det var ju det där om att inte ta ut lyckan i förskott, men just nu kan jag inte hjälpa det. Så jag får ta den smällen om det inte blir som jag har tänkt mig. Åååh! Bli måndag nu!
Försöker att inte stirra på telefonen hela tiden. Försöker tänka på annat. Försökte fota den fallande snön. Gick inte. Försöker att inte tänka på att om jag fick jobbet skulle jag kunna spara ihop till ett bättre objektiv som skulle kunna fota den fallande snön. Misslyckas katastrofalt. Vill banka huvudet i betongväggen.

Jag hatade Fredrik lite igår när han ringde mig ifrån ett okänt 08-nummer. Mina ben darrade efteråt.

Jag lider här! Ring, telefonjävel!
Det är lite av en outhärdlig helg. Jag var på en uppföljaranställningsintervju i fredags och det gick jättebra. Det är nästan så att jag önskar att det inte hade gått så bra för då hade jag inte hoppats lika mycket. Då hade inte helgen varit outhärdligt lång eftersom jag kommer få svar nästa vecka om jag får jobb eller inte.

Här och där ägnar jag några sekunder åt att hålla tummarna och viska "snälla, snälla" som om jag trodde på någon högre makt.
Mot Orsa då! Förhoppningsvis framme innan Kalle Anka. God jul!
Jag har ingen lust alls att vara i min egen verklighet just nu. Finns det någon som vill låna ut sin?