Eftersom jag har blivit helt sjuk av djurlängtan efter att ha gosat loss med katten Ebba förra veckan så turistade vi lite på Skansen i tisdags. Stilla lurvighetsbegäret lite. Men man såg inte hälften av djuren ungefär, för det var skitvarmt och skrikande barn överallt. Klart man inte vill komma fram och nosa på stängslet då liksom.

Men några djur såg vi.

Sälarna är alltid mina favoriter, hade jag varit ett djur hade jag varit säl.

Varje gång jag lägger in något i min garderob ramlar något annat ur, men att rensa ur garderober är väl inte vad jag helst ägnar min lediga tid åt. Nästa helg har jag långledigt (som alla andra!) men då hoppas jag snarare på finväder och att sitta på balkongen och dricka öl hela dagarna.

Jag får för övrigt endorfinöverdoser över att det är vår och över att jag får uppleva den just här. Att flytta till Stockholm var ju en helt suverän idé.

Fast jag gick ut ändå. Jag trotsade snöstormen och åkte till Sundbyberg. En av mina sämsta idéer någonsin. Jag har nämligen aldrig varit i Sundbyberg förut, och om det är svårt att hitta på ställen man aldrig varit förut i vanliga fall, är det ju hundra gånger svårare när det är snöstorm och man inte ens kan titta rakt framåt för då får man snödrivor i ögonen. Och nu hade det inte varit en bra idé att åka dit ens om jag hade varit där förut och det var strålande solsken, eftersom Sundbybergs centrum kan jämföras med Rättviks centrum. Med det menar jag givetvis att det är litet och att det suger.

Jag kom hem lite blötare, lite surare, med en inhandlad julklapp och en lagad känga. Nu slipper jag åka till Sundbyberg någonsin igen. Jippie!

Den nya Harry Potter-filmen har ju börjat gå nu och Harry Potter är min bästa verklighetsflykt, mycket beror nog på att det är jävligt brittiskt mitt i all magi. Jag sörjde efter att ha läst ut sista boken och kommer känna mig ungefär lika tom efter sista filmen. Som tur är har jag ju mitt Lego Harry Potter-spel som balsam för själen, och förhoppningsvis kommer det ett till sånt också så småningom.
Självklart ska jag gå och se filmen på bio så fort jag bara kan, jag har bara några problem att ta itu med först.

1. Övertala Fredrik att gå med mig. Han har tydligen glömt att han gick på den senaste Harry Potter med mig och tycker att det är en helt befängd tanke att han skulle följa med nu.
2. Bestämma om jag ska se den i 3D eller inte. Jag har aldrig varit på 3D-bio, så det vore ju roligt men.. jag vet att det kommer att vara ormar på filmen, så risken finns att jag springer gråtandes ut ur salongen efter halva om jag ser den i 3D.
   
3. Bestämma vilken sabla biograf jag ska gå till. Ett helt nytt problem som uppstod när jag flyttade till Stockholm, det finns för många biografer.
   

Nämen! Vi börjar ju faktiskt komma någonvart med lägenheten här. Det går ganska långsamt dock och man får lov att tänka till ordentligt ibland. Det är som ett sånt där pussel som brukar finnas i typ lekrummen på McDonalds, där bitarna redan sitter i ramen men på fel ställen och så är det en bit som är borta så att man ska kunna flytta runt de andra bitarna och till slut tittar det fram en Ronald McDonald. Men här tittar det fram en lägenhet istället. Och här får man faktiskt ta ut bitarna ur ramen om man inte tycker att de passar och dumpa dem i förrådet istället. Så får man ta paus och spela Sims efter att man har flyttat en riktigt jobbig pusselbit.

Och så Bromma imorse.



Nu vet ju alla som läser bloggen någorlunda ofta att jag föredrar kyla framför värme (fast helst lagomt, då) men snö i oktober är fan svinigt. Där håller jag med er andra.

Det är fint att bo i Bromma. Jag har alltid gillat ljudet av trafik, och bor man i Bromma har man lite extra trafik också - flygtrafiken. Det är lite speciellt. Någon dag när jag är riktigt fyllesjuk kommer jag väl att förbanna de där planen åt fanders men, under vanliga omständigheter är det helt okej. Mitt kök är mindre men smart, badrummet är ännu mindre och men det har bättre förvaringsmöjligheter än mitt stora Gävle-badrum, tro det eller ej. Ett gigantiskt City Gross ligger några hundra meter bort och som den lantis jag är tittar jag storögt och förundras över utbudet av olika varor.

Det enda som stör mig med att bo här, än så länge, är att vi inte har någon kompost. Man komposterar tydligen inte i Stockholm. Lite autistiskt av mig så där att haka upp mig på den enda lilla saken, men det känns faktiskt jättekonstigt och onödigt. Det är ju jättebra med kompost. Det känns ju helt snett att slänga matrester i de vanliga soporna.
Har verkligen ingen berättat om kompostering för Stockholmarna? Ska jag behöva göra det? Starta en kompostrevolution här? Ja?

Ja, vi bor alltså i Bromma nu. Så här ser Bromma ut på morgonen ifrån vår balkong.