Inom min familj råder just nu en konflikt. Den handlar om Ernst Kirchsteiger. Min pappa tycker han är en tönt men jag och mamma är fans. Ja, konflikten var inte så mycket mer avancerad än så. Jag och mamma har en varsin Ernst inom oss. Min är ganska stor. Min Ernst handlar mycket om att man ska göra så mycket man kan själv, istället för att köpa allting, dels för att dra ner på onödig konsumtion och dels för att det är mycket roligare. Igår gjorde jag fågelmatsbollar här hemma, precis som Ernst gjorde i något Jul Med Ernst-program jag såg för några veckor sen. De är gjorda på margarin, havegryn, valnötter och lite frön och torkad frukt som jag har i min egen müsli-blandning. Om jag gillar det måste ju fåglarna göra det också.
Visar inlägg med etikett Pyssel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pyssel. Visa alla inlägg
Det här är vad jag invigde Benny med att göra. Jag gjorde om min utdaterade, bortglömde fejkpälsjacka från Paris till något mer användbart. En väst!
Den är till och med lite pimpad med nitar på axlarna, så där så att det nästan inte syns. Jag gillar hemliga detaljer. Jag är jättestolt och har burit den sen i måndags. Skitbra när man vill ha lite extra värme till jackan.
Istället för att ha ångest för att jag inte jobbar så mycket den här veckan och oroa mig för om det är så här det kommer att bli nu, så passar jag istället på och njuter av all den här tiden som bara är min. Och låter kreativiteten fullkomligt bubbla över, lär känna min nya symaskin och planerar tusen små projekt.
Nu - köpa nitar.
Nu - köpa nitar.
Ibland blir jag bara så inibombens pysselsugen. Igår åkte verktygslådan fram (jag älskar för övrigt min verktygslåda, mitt bästa köp typ) och så pysslade jag ihop en örhänges-galge. Jag tycker det blev ganska fint, den ser visserligen lite ensam ut på väggen just nu men när jag har fått ihop en ny solglasögonsamling kanske den får hänga på en galge bredvid. Eller så får jag börja dekorera med klänningar som undersköna Elsa Billgren.
Nu tar jag bannemig julledigt. Ledigt ifrån att känna mig värdelös och oönskad. Jag gör julgodis istället. Julgodis som egentligen är hitte-på-godis som blir julgodis på grund av tidpunkten då den tillagas. Har vi tur så finns det kvar imorgon så jag kan bjuda familjen, men som med allt julgodis finns ju risken att det inte finns något kvar när julaftonen kommer.
Inget triggar igång mina tvångstankar fullt lika mycket som paketinslagning, speciellt när det visade sig att min presentsnöresmojäng hade försvunnit i flytten. I mitt huvud blev det en katastrof som kunde jämföras med Titanic. Men efter att ha brottats med ett svårhanterligt presentpapper och tappat bort tejpen hundra gånger blev det fem fina paket ändå. Nu ska jag återanvända överblivna julkort från förra året som juladresser och ha rimstuga.
Mitt bästa knep när man känner sig vråldeppig är att sätta sig i duschen och gråta tills man har gråtit klart, men om man inte känner sig vråldeppig men fortfarande ganska ledsen, så är mitt bästa knep att pyssla. Inget svårt pyssel där mycket kan gå fel, för då kan det far å bli värre, men enkelt pyssel är skitbra. Som att tvätta rent gamla glasburkar och sätta blommor där i eller lägga ner lite nejlikor och kanelstänger och göra en julluktande ljuslykta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)