i en nötskål

Jag älskar ju mitt jobb, jag blir glad av att få åka dit. Men i ett serviceyrke finns det alltid dagar man bara vill gråta när man kommer hem igen, man känner sig som en överkörd trasa. Igår var en sån dag. En sån dag när saker går fel, stressen gör så att huvudet låser sig, gästerna är otrevliga och man till och med backar undan från damer som är på krigsstigen och låter någon annan ta det för att man pallar helt enkelt inte en arg teatertant till.

Jag börjar känna av nu att jag jobbar så mycket som jag gör, att sex dagar i veckan kanske är att ta i. Så jag ska lugna ner mig nu, annars kommer jag inte vara det där supertrevliga cafébiträdet längre.

Och idag är jag ledig, lägenheten är städad och karln är i Örebro. Det betyder sims absolut hela dagen.