Jag har börjat förstå varför folk äter lunch, och tjusningen med att inte vara så där säg-fel-ord-och-jag-slår-ihjäl-dig-hungrig när Fredrik kommer hem ifrån jobbet.
Det tog mig bara tjugotre år.
Av Linda . onsdag, juni 02, 2010

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)