i en nötskål

Jag är awestruck av den här webb-serien, The Phoenix Requiem. Hanna Fridén länkade till den ifrån sin blogg och jag är ungefär evigt tacksam. Det är så vackert ritad, sånt fantastiskt ljus, såna detaljer, sån underbar tidsepok och hela grejen ger mig kittlande små Zelda-vibbar (Twilight Princess speciellt, som jag har en sån hatkärlek till, det enda spelet som faktiskt har fått mig att gråta av frustration).

Jag är ingen fantasy-nörd, Harry Potter räknas liksom inte, men ibland dyker det upp en sån där sak som slår på alla de rätta strängarna.