Jag får magsår bara av att lyssna på Prison Break. Tänk de stackars författarna. Hur snabbt blir man utbränd av att skriva en serie där en pistol måste riktas emot någon hela tiden?
En kärleksförklaring, en tvångstanke, en länk till en mamma som bor långt bort, en besatthet av Nick Cave, en fyllehistoria som egentligen borde berättas i tal så att man kan göra ljudeffekter till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar